dispersion

Dispersion syftar på vissa typer av spridning inom fysik och kemi. Med dispersion avses då inte onoggrannhet och rubbning av exakthet utan ett fysiskt fenomen:

• Inom fysiken är dispersion reserverat för frekvensspridning inom optiken, vissa mekaniska vågors utbredning, gemmologi och för verkan av van der Waals-krafter i gaser och kolloidala system. I övriga fall och inom akustik används termen spridning. Kolloider är ett disperst system inom fysikalisk kemi:
• Kemisk dispersion betyder en blandning av småpartiklar i vätska finfördelade på olika faser, där kolloid betecknar tillståndet för de minsta partiklarna. För att åstadkomma ytterligare finfördelning, t ex för fett vid diskning, används lämpliga dispergeringsmedel. En kemisk lösning är ett väsensskilt fenomen.
• Inom till exempel biologi och statistik talar man på svenska företrädesvis om spridning.

Spridning som term förekommer inom ett flertal områden: Förutom den vardagliga betydelsen spridning av vatten, gödsel, utsäde, mm för vilka specialdesignade spridare krävs, används uttrycket inom:

• Inom akustik, optik, partikelfysik, se spridning (fysik)
• Lagstiftning - åsiktsspridning och spridning av skrivet material
• Mission – spridning av religiös propaganda
• Matematisk statistik - standardavvikelse
• Ekologisk spridning av organismer
  • Sympatrisk utbredning
• Smittspridning av sjukdomar
• Geografisk spridning av språk, folk, tidningar, religioner mm
  • utbredning
  • Diaspora
  • havsbottenspridning 
  • spridningszoner inom plattektonik