Högtyska syftar i språkhistorisk mening på de
tyska dialekter som undergått den högtyska ljudskridningen, i motsats till de
lågtyska språken. Högtyska talas i södra och mellersta
Tyskland, samt i
Schweiz och
Österrike, medan lågtyska talas i norr; det tyska standardspråket är högtyskt, men ljudförändringarna har i vissa fall gått längre i de sydligare dialekterna än de har i standardtyskan.