hettiter

Hettiter var ett indoeuropeiskt folk i Mindre Asien som skapade ett imperium, vilket förutom deras kärnområde omfattade det mesta av Syrien och Palestina under perioden från cirka 1400 till ca 1200 f.Kr. Huvudstaden var Hattusas. Efter sjöfolkens invasion upprättades en rad så kallade ny-hettitiska stater i Taurus-området. Hettiterriket existerade i Anatolien i nuvarande Turkiet mellan ca 1700 f.Kr. och 1200 f.Kr.. I forntiden var landet känt under namnet Hatti. Hattusa, som ursprungligen var en stadsstat, gjordes till rikets huvudstad. Under sin storhetstid gränsade riket till Arzawa i väst, Assyrien i sydost och Egypten i söder. Efter Hettiterrikets fall under 1100-talet f.Kr. fanns mindre neo-hettitiska riken kvar i sydöstra Anatolien och norra Syrien. Hettiterna var ett folk som talade hettitiska och luwiska, båda nära besläktade anatoliska språk av den indoeuropeiska språkfamiljen.