schizoaffective

Schizoaffective disorder (abbreviated as SZA, SZD or SAD) is a mental disorder characterized by abnormal thought processes and deregulated emotions. The diagnosis is made when the patient has features of both schizophrenia and a mood disorder—either bipolar disorder or depression—but does not strictly meet diagnostic criteria for either alone. The bipolar type is distinguished by symptoms of mania, hypomania, or mixed episode; the depressive type by symptoms of depression only. Common symptoms of the disorder include hallucinations, paranoid delusions, and disorganized speech and thinking. The onset of symptoms usually begins in young adulthood, currently with an uncertain lifetime prevalence because the disorder was redefined, but DSM-IV prevalence estimates were less than 1 percent of the population, in the range of 0.5 to 0.8 percent. Diagnosis is based on observed behavior and the patient's reported experiences.

Die schizoaffektive Störung ist eine psychische Störung, die Symptome der Schizophrenie und der manisch-depressiven Störung (bipolaren affektiven Störung) in sich vereint. Zusätzlich zu Symptomen einer affektiven Störung wie Depression oder Manie treten hier Symptome aus dem schizophrenen Formenkreis wie Wahn oder Halluzinationen auf.

Een schizoaffectieve stoornis is een psychische aandoening die zowel kenmerken heeft van schizofrenie als van een stemmingsstoornis. Een patiënt heeft dus niet alleen klachten over wanen, hallucinaties en verward denken, maar ook over manische buien en klinische depressie. De symptomen doen zich voor in één periode van diagnose. De aandoening uit zich veelal in de puberteit of jonge volwassenheid en komt vaker bij vrouwen voor. De term schizoaffectief werd in 1933 voor het eerst geopperd door Jacob Kasanin.

Schizoaffektivt syndrom är en psykiatrisk diagnos på en neurobiologisk sjukdom. Den beskriver ett tillstånd som både har symtom på humörsvängningar och schizofreni. En person kan vara i ett psykotiskt tillstånd eller ha en försämring av verklighetsuppfattningen, för det mesta i form av hörselhallucinationer, paranoida eller märkliga vanföreställningar. Det kan också innebära oorganiserat tal och tänkande, tillsammans med vaga maniska och/eller mixade depressiva episoder i samband med avsevärd social eller yrkesmässig dysfunktion. Sjukdomen startar vanligtvis i tidig vuxenålder, men den kan i sällsynta fall bli diagnostiserad redan i barndomen (före 13 års ålder). Schizoaffektiv sjukdom är vanligare hos kvinnor än hos män. Trots att den innebär en stor räckvidd av symtom är sjukdomsförloppet mer periodiskt och har på det hela taget en mer positiv prognos än schizofreni.

Schizoafektivní porucha je sporná skupina poruch na pomezí mezi afektivními a schizofrenními psychózami. Diagnóza by se mela stanovit pouze tehdy, když jsou výrazné jasne schizofrenní i jasne afektivní príznaky a jsou prítomny soucasne, takže epizoda nesplnuje kritéria pro schizofrenii, ani pro manickou ci depresivní fázi. Delí se na typ manický, depresivní a smíšený. Schizoafektivní porucha se vyskytuje o neco méne než v 1% populace.