Åsa

ASA har flera betydelser:

• Ett italienskt bilmärke, se ASA (bilmärke).
• Ett begrepp inom foto, se ASA (fotografi) och ISO-grader.
• Förkortning för American Standards Association, en organisation som på sin tid bland annat tog fram en standard för filmkänslighet men som nu heter Ansi.
• Förkortning för Association of Southeast Asia, föregångaren till ASEAN.
• IATA:s kod för Asseb International Airport i Eritrea.
• ICAO:s kod för Alaska Airlines.
• Förkortning för acetylsalicylic acid, se acetylsalicylsyra.
• Förkortning för aksjeselskap, som är Norges motsvarighet till aktiebolag.

Asa eller ASA kan ha flera olika betydelser:

• i zoroastrisk mytologi den av Amesha Spentas som förknippades med solens regelbundenhet och stabilitet
• en socken i Kronobergs län och församling i Växjö stift, se Asa församling
• en kung i Juda rike under 900-talet f Kr, se Asa (kung)
• ett fornsvenskt kvinnonamn som förekommer på runstenar, modern form Åsa

Åsa kan syfta på:

• Åsa, ett kvinnonamn
• Åsa, en tätort i Kungsbacka kommun
• Åsa gravfält, ett gravfält i Strängnäs kommun

Asar (fornvästnordiska æsir, singularis maskulinum áss) är ett av tre gudasläkten i nordisk mytologi, varav de övriga är vaner och alver. Termen "asar" tycks i källorna emellertid mest fungera som en samlingsbeteckning för det manliga gudakollektivet. Ordets etymologi är obskyr. Jakob Grimm härledde på sin tid ordets urgermanska form *anzuR till betydelsen "stolpe, bjälke" och tolkade asarna som de pelare vilka uppbär världsalltet. Edgar C. Polomé betonade i sin tur släktskapet med ett urgammalt hettitiskt ord hashush med innebörden "härskare". Fler tolkningar finns, men de flesta tycks peka på asagudarnas funktion som världsordningens härskare, en bild som också finner stöd i det befintliga källmaterial. En språkhistoriskt mer korrekt form på svenska skulle vara "åsar", då ordet förekommer som del i ordet "åska", av fornsvenskans asækia vilket betyder "asens åkande". ). Likaså ingår morfemet as i personnamn som Åsa, Åsmund och Åslög och i ortnamn som Åshem och Åsgårda. En källa som använder "åsar" som en svensk härledning är Peter August Gödeckes översättning av poetiska Eddan från 1877.