Adi Shankara (
Ādi Śaṅkara;
Shri Shankaracharja;
Adhi Shankaracharja,
Ādi Śaṅkarācārya), av anhängarna även kallad
Bhagavatpada Acharja ("läraren vid Herrens fötter";
Śaṅkara Bhagavatpādācārya), född omkring
788, död omkring
820, var den mest kände
filosofen i den
indiska advaitaskolans tolkning av
vedanta. Han förespråkade de
hinduiska överhöghet, i all synnerhet
upanishaderna. Shankara företrädde en andlighet som grundade sig i förnuftet och avvisade dogmatism. I en tid när
jainism och
buddhism hotade hinduismens ställning i Indien gav han hinduismens läror ny styrka.