Bahá’u’lláh

Bahá'u'lláh är den titel som vänner och lärjungar gav bahá'í-trons grundare – Mírzá Husayn`Alí Núri – född 12 november 1817 i Teheran, död 29 maj 1892 i Bahji strax utanför den dåvarande fängelsestaden Akko i den dåvarande osmanska provinsen Palestina. Namnet betyder Guds strålglans/återsken/ärorikhet/överjordiska prakt, men har i svenskan översatts till Guds härlighet. Bahá'u'lláh hävdade att mänskligheten består av en enda ras och att tiden har kommit för dess förening i ett globalt samhälle. Nedanstående citat är ett av Bahá'u'lláhs mest kända:

Bahá'u'lláh grundade bahá'í-tron, som har sina rötter i babísmen, på 1860-talet genom en omstrukturering och pacificering av babismen, varvid över 95 procent av babierna anslöt sig till den nya läran under en 20-årsperiod. I slutet av sitt liv vände sig Bahá'u'lláh allt mer till de kristna eftersom mission av bahá'í i muslimska områden eller länder var totalförbjuden, och sonen och efterträdaren 'Abdu'l-Bahá reste i början av 1900-talet (när ungturkarnas revolution gav allmän amnesti till bl.a. religiösa fångar) till Europa och USA för att förklara sin fars lära.