Funktionalism

Beteckningen funktionalism (av latin: fungi, "utföra". "fullborda") har olika innebörd inom olika ämnesområden:

• Arkitektur och formgivning: En stil som i första hand var aktuell under 1930-talet. Se Funktionalism (arkitektur) och funktionalism (form). (Med "funkis" avses slarvigt "modern arkitektur" i största allmänhet).
• Antropologi: En teoretisk riktning företrädd av Meyer Fortes och Edward Evan Evans-Pritchard som uppstod i Storbritannien och stod i opposition till poststrukturalismen 1960-70. Se Funktionalism (antropologi).
• Sociologi: En teori företrädd av exempelvis Émile Durkheim, Robert K. Merton,  Talcott Parsons som beskriver kollektiva handlingsmönster som konsekvensen av individers funktion i en grupp. Se Funktionalism (sociologi).
• Filosofi: Inom medvetandefilosofi, Hilary Putnams teori som beskriver medvetandetillstånd som en serie hjärnprocesser (analogt med en algoritm i datavetenskap). Se Funktionalism (filosofi).
• Psykologi: Det namn strukturalisten Edward Titchener gav en amerikansk riktning som studerade hur människor anpassar sig till sin omgivning. En riktning som senare gav upphov till behaviorismen. Se Funktionalism (psykologi).
• Lingvistik: Någon metod, med förespråkare som exempelvis Simon Dik, att beskriva ett naturligt språk utifrån dess sociala och kommunikativa funktioner i opposition till exempelvis formella metoder som Noam Chomskys generativa grammatik. Se funktionell grammatik.