Uppsåt har man, när man företar en handling där följden av handlingen innefattas i handlarens sinne. Uppsåt blev brett spritt genom den romerska rättens utbredning i Europa tillsammans med
kristendomen. Det var den kristna tanken om att en skyldig handling (actus reus) för att vara värd straff måste följas av ett skyldigt sinne (
mens rea) som låg bakom att uppsåtstanken spreds. Uppsåt används som ett begrepp inom
juridiken: att uppsåtligen orsaka något betraktas som mer straffvärt än att uppnå följden av
oaktsamhet eller på grund av en olyckshändelse (
våda). Inom juridiken används även det latinska ordet
dolus för uppsåt.