Sanktuarium

Ein Heiligtum ist ein Ort, Gebäude, Gegenstand o. ä. von zentraler religiöser Bedeutung. In den Religionen kommt einem Heiligtum eine besondere Verehrung und Wertschätzung zu, die im Besuchen oder in der Tabuisierung der heiligen Stätte, bzw. im Schützen oder in der Mitnahme desselben ihren Ausdruck findet.

Sanktuarium – w religioznawstwie termin, którym określa się miejsce uznawane za święte, często identyfikowane ze świątynią, budowlą wzniesioną na miejscu uznawanym za święte. Występuje w wielu religiach. Za jedno z najstarszych sanktuariów w Europie uznawana jest monumentalna budowla w Stonehenge. U dawnych Słowian na sanktuaria obierane były zazwyczaj miejsca szczególne pod względem geograficznym i przyrodniczym, wyróżniające się z najbliższego otoczenia - szczyty gór i większych wzniesień, zakola rzek, wyspy i półwyspy. Takie święte miejsca zwane były kapiszczami lub trzebiszczami. W trakcie chrystianizacji powszechne było ich niszczenie lub budowanie na ich miejscu świątyń chrześcijańskich.

Denna artikel handlar om en del av ett kyrkorum. För nötkreatur av honkön, se Ko.

Koret är den delen av en kyrka där altarrummet finns, och som var förbehållet ordensgemenskaperna eller prästerskapet under tidegärdsgudstjänsterna. I regel är det den ostligaste, ofta särskilt markerade delen av kyrkan. Ordet har sitt ursprung i att det var här kören traditionellt stod.

Sydkorea, formellt Republiken Korea (ROK), är en stat i Östasien, belägen på den södra delen av Koreahalvön. Huvudstad är Seoul. I norr gränsar landet till Nordkorea. Dessutom har Sydkorea maritima gränser till Kina och Japan. Sydkorea är ett av de mer demokratiska länderna i Asien. Sedan en ekonomisk förvandling skett på 1950-talet har landets ekonomi förbättrats avsevärt. Sydkorea tillhör de så kallade fyra tigrarna.

Sanktuarium nebo sakramentarium (z lat. sacramentum, svátost) je ve stredovekých kostelích ozdobný výklenek po levé strane hlavního oltáre, obvykle uzavrený kovanou mríží, kde se uchovávala svátost oltární. V souvislosti s vypjatou eucharistickou zbožností v pozdní gotice jej zejména v Nemecku a v Holandsku nahrazovala vysoká sloupovitá stavba, obvykle pri stene, s výklenkem, mríží a jehlancovitým hrotem, která se nekdy nazývá pastoforium (rec.). Po liturgické reforme Tridentského koncilu v polovine 16. století je v rímskokatolických kostelích nahradil svatostánek (tabernaculum) prímo na oltári. Druhý vatikánský koncil v souvislosti s obrácením oltáre smerem k lidu užívání samostatného sanktuaria, obvykle jako skrínky na zdi, opet povolil.