depolarization

Depolarization, in biology, refers to a sudden change within a cell, during which the cell undergoes a dramatic electrical change. Most cells, especially those that compose the tissues of highly organized animals, typically maintain an internal environment that is negatively charged compared to the cell's surrounding environment. This difference in charge is called the cell's membrane potential. In the process of depolarization, the negative internal charge of the cell becomes positive for a very brief time. This shift from a negative to a positive internal cellular environment allows for the transmission of electrical impulses both within a cell and, in certain instances, between cells. This communicative function of depolarization is essential to the function of many cells, communication between cells, and the overall function of an organism.

Als Depolarisation (auch Depolarisierung) bezeichnet man in der Neurologie eine Verminderung des Membranpotentials an einer Zellmembran.

La dépolarisation d'une cellule désigne le passage transitoire du potentiel de membrane d'une valeur négative, dite de repos, vers une valeur positive. On parle de dépolarisation notamment pour les cellules excitables (neurone, cellule musculaire...) par l’implication physiologique des variations de potentiel membranaire dans le fonctionnement du système nerveux. De façon générale, toute cellule est dépolarisable, bien que physiologiquement, seuls les neurones, les cellules musculaires et les cellules de certaines glandes se dépolarisent dans leur environnement physiologique.

Depolaryzacja – zmniejszenie ujemnego potencjału elektrycznego błony komórkowej spowodowane napływem przez kanały jonowe w błonie komórkowej jonów sodu do cytoplazmy komórki (potencjał zmienia się średnio od −80 mV do +10 mV). Prowadzi ona do pobudzenia komórki nerwowej lub mięśniowej. Jeżeli wartość potencjału przekroczy wartość progową to dojdzie do przekazania informacji.

Depolarisering av en nervcell innebär att Na⁺-joner (positivt laddade natriumjoner) strömmar in genom Na⁺-jonkanaler i nervcellens membran, varvid den elektriska spänning som ligger över cellmembranet ändras. Därmed neutraliseras den spänning på minus 0,70 millivolt (–0,70 mV) som fanns från början i cellplasman, och spänningen stiger ända tills att den istället blir positiv. När den positiva laddningen nått ett visst värde, släpper cellkärnan ifrån sig en elektrisk impuls, vilken leds ut genom nervcellens axon (dess utåtledande utskott), antingen till en annan nervcell eller till en receptor någon annanstans i kroppen, exempelvis en muskelcell. I dagligt tal kallas detta en nervimpuls. När detta sker ökar den redan tidigare igångsatta utströmmningen av kaliumjoner via K⁺-jonkanaler i cellmembranet. Därmed övergår depolariseringen i en repolarisering, det vill säga ursprungsspänningen i intracellularvätskan (vätskan som omger cellen) och i cellplasman återställs. Det föreligger alltid en viss grundspänning, även kallad polarisation, mellan insidan och utsidan av ett cellmembran, där cellplasman är negativt laddad på grund av sitt innehåll av negativa så kallade anjoner.