Predikatlogik är en del av den matematiska
logiken. Medan man i
satslogiken bara kan sätta samman färdiga satser till mer komplicerade satser, exempelvis bilda
![](http://info.babylon.com/onlinebox.cgi?rt=GetFile&uri=!!EMWNS64ZG6&type=0&index=853)
, om
![](http://info.babylon.com/onlinebox.cgi?rt=GetFile&uri=!!EMWNS64ZG6&type=0&index=596)
och
![](http://info.babylon.com/onlinebox.cgi?rt=GetFile&uri=!!EMWNS64ZG6&type=0&index=745)
är satser, för att uttrycka
A och B, kan man i predikatlogiken använda predikat. Exempelvis kan
![](http://info.babylon.com/onlinebox.cgi?rt=GetFile&uri=!!EMWNS64ZG6&type=0&index=323)
representera
är udda så att
![](http://info.babylon.com/onlinebox.cgi?rt=GetFile&uri=!!EMWNS64ZG6&type=0&index=547)
betyder
är udda. Man kan också bilda flerställiga relationer
![](http://info.babylon.com/onlinebox.cgi?rt=GetFile&uri=!!EMWNS64ZG6&type=0&index=731)
, exempelvis för att representera relationen
större än. I
mängdteori kan hela matematiken formuleras med hjälp av predikatlogik med en enda relation
![](http://info.babylon.com/onlinebox.cgi?rt=GetFile&uri=!!EMWNS64ZG6&type=0&index=842)
, som uttrycker att en mängd är element i en annan. Samma logiska operationer som finns i
satslogiken finns även i predikatlogiken. Dessutom finns all- och existens-kvantorer som uttrycker att något gäller
för alla respektive
för något objekt.