Runsvenska är benämningen på den äldsta kända skrivna versionen av
svenska, använd från ca 800 till 1225. Slutet av perioden kommer av att man har daterat
Äldre västgötalagen, den äldsta svenska texten skriven med latinska bokstäver, till det året. Benämningen kommer av att språket skrevs med
runalfabetet. Namnet är egentligen inkorrekt eftersom det knappast förekom några större skillnader mellan detta språk och det som i
Danmark benämns
rundanska. Idag använder man därför hellre termen
fornöstnordiska. Detta språk stod i sin tur synnerligen nära den s.k.
fornvästnordiskan, varför man brukar tala om dessa två som dialekter eller uttalsvarianter av ett språk man benämner
fornnordiska. Under tidig
vikingatid var skillnaderna mellan dessa två grupper obefintliga, varför ingen distinktion kan göras. Skillnaderna ökade dock efterhand, men blev inte så stora att man uppfattade dem som olika språk förrän under sen medeltid.